Ordlista
AG
Automatgevär.
AK
Automatkarbin.
Allmålspjäs
Artilleripjäs avsedd för användning mot såväl sjö, mark samt luftmål.
Ammunitionsdurk
Bombsäker ammunitionsförvaringsplats.
Art-E
Artillerield-ledning, att dirigera artillerield.
Artilleripjäs
Tyngre eldvapen som med eldrör skjuter granater. Se även raketartilleri.
Bastion
Är ett spetsigt försvarsverk som är en framskjuten del av befästningsvallen hos äldre befästningar. Bastionen var fästningsverkets viktigaste anläggning, varifrån huvudförsvaret utvecklades genom flankerande eld framför vallarna.
Bataljon
Militärt förband bestående av 4- 6 kompanier. Antalet soldater kan variera mellan 400-1200 man. Se även kompani och förband.
Batteri
Ett antal artilleripjäser, 2-5 st gemensamt organiserade.
Befästning
Militär installation utformad för att skydda mot fientlig eld, samtidigt som den möjliggör och förenklar egen verksamhet.
Bunker
Se skyttevärn.
Donjon
Kombinerad förläggning och stridsplats.
E-Plats
Skyddad plats där olika mätdata med hjälp av tex radar sammanställs och sänds ut till batteriplatserna, även kallat S-plats – Se även Art-E.
Eldrör
Är ett avlångt, ihåligt objekt genom vilket något, till exempel en projektil skall färdas. Eldrörets hålighet kallas lopp.
Embrassyr
Skottglugg.
EMP
Elektromagnetisk puls, genererad vid kärnvapenexplosion.
Fästning
Se Fortifikation.
FB
Fortifikationsbefälhavare.
FJS
Falskärmsjägarskolan
Förband
En enhet organiserad för viss uppgift i krig eller fred.
Fort
Skyddad anläggning nedsprängd i berget.
Fortifikation
Byggnad, vallanläggning, grav eller liknande som uppförts eller anlagts i syfte att underlätta försvaret av ett terrängavsnitt. En fortifikation är oftast bestyckad med artilleri eller andra vapen En plats med permanenta befästningar kallas även fästning.
Granat
Projektil som innehåller en sprängladdning eller annan typ av verkansdel.
GRK
Granatkastare är ett understödsvapen för markstridstrupper.
Inbasmätstation
Avståndsmätare för kustartilleri eller artilleri.
Inslag
Ingång till exempelvis en fortifikation.
K-pist
Kulsprutepistol.
Kaponjär
En kaponjär är en utstickande del av ett befästningsverk. Det finns två liknande byggnadselement som kallas kaponjär, båda med syfte att ge möjlighet att beskjuta området omedelbart framför eskarpen eller fästningsmuren, så kallad flankeringseld.
Den ena varianten av kaponjär är i princip en täckt gång från själva befästningen till ett befäst utanverk såsom en ravelin. Den andra varianten, som blev vanlig på 1800-talet, var en kraftigt byggd utstickande del i fästningsmuren, varifrån flankeringseld kunde ges. Denna typ av kaponjärer användes på långa flanker av befästningen.
Kasematt
Bombsäkert rum med skottgluggar.
KJS
Kustjägarskolan.
Kompani
Militärt förband bestående av 2-7 Plutoner. Antalet soldater kan variera mellan 80-200 man. Se även Pluton.
KSP
Kulspruta.
KSRR
Kustspaningsradar är en typ av radar. Det finns och har funnits ett antal radarmaster med radaranläggningar av denna typ placerade runt om Sveriges kuster.
Lavett
Ställning eller underrede till artilleripjäs eller kanon.
LV
Luftvärn, truppslag med syfte att försvara luftrummet.
Malaj
En vanlig, nedsättande benämning på en handräckningsvärnpliktig var "malaj". Efter 1981 kallades handräckningsvärnpliktiga istället "vakt- eller depåvärnpliktig".
Maskering
Åtgärder som försvårar fientlig upptäckt av tex artillerpjäser, bilar, fort odyl.
Mätstation
Plats för avståndsmätning. Se även Art-E samt E-plats.
MILO
Militärområde, tidgare använd beteckning.
Mina
En mina är en sprängladdning som är placerad på land eller i vatten och utlöses när en person, fordon eller fartyg passerar den.
Minering
Minor utplacerade i stor mängd för att försvåra eller förhindra fientlig framryckning eller passage.
Minstation
Plats varifrån fasta mineringar kontrollerades och kunde utlösas.
Muldiv
Min-utläggningsdivision
Observationsplats
Skyddad plats varifrån observation eller eldledning sker. Se även E-plats.
P-grop
Plats för urinering, ofta i anslutning till förläggningsplats.
Pansargranat
Tränger igenom tex pansarplåt i stridsvagn eller fartyg och detonerar på insidan.
Pansarkex
Pansarkex var rågkex tillverkade av Göteborgskex, ca 4 cm i diameter och ca 5mm tjocka. Konsistens var som smeknamnet gör gällade hård som pansar, men smakade ljuvligt gott med en kopp kaffe eller en kåsa blåbärssoppa.
Pansarprojektil
Tung solid projektil utan detonerande sprängladdning.
Pjäs
Vapen för indirekt eld.
Pjäsbrunn
Brunnsliknande konstruktion vari till exempel fasta kustartilleri-kanoner placerade för fast montering. Här skiljer man på öppna pjäsbrunnar där pjäsen nås utifrån och slutna pjäsbrunnar där pjäsen nås via förbindelsgång eller liknande under mark.
Pluton
Militärt förband, i Sverige vanligen bestående av 20-40 soldater.
Projektil
Är ett föremål som skjuts eller kastas ut ifrån ett vapen.
Raketartilleri
är vapensystem inom artilleriet som använder ostyrda raketer för samma uppgifter som man annars använder vanligt eldrörsartilleri.
Ravelin
En ravelin (från franskan, ursprungligen från det äldre italienskans revellino , rivellino, en diminutivform av strandbank) är ett vinkelformat befästningsverk med syfte att splittra en anfallande styrka.
Ravelinen användes i äldre befästningsteknik inom bastionssystemet. Den var belägen utanför huvudvallen för att skydda denna mot direkta anfall. Ofta formerades portvärnet som en bastion, och benämndes då ravelin. I äldre befästningar förekom även ett mindre slutvärn som fungerade som försvarsposition då huvudvallen brutits igenom, reträttravelin.
S-plats
Se E-plats.
SK10
Skyddsrum för tio soldater.
Skans
Sluten försvarsanläggning för ett mindre antal soldater, där strid kan ske åt flera håll.
Skyddsrum
Plats för skydd mot bomber och direktträffar.
Skyttevärn
Enkelt skydd mot beskjutning, kan bestå av grävd grop eller dike, men kan även vara förberedd, och förstärkt.
Snuskburk
Enmanskök eller Snuskburken som den vanligtvis kallas, tilldelas de flesta soldater inom Försvarsmakten. Används både som kokkärl och servis, fast den moderna soldaten vanligen föredrar engångstallrikar och plastbestick. Också mycket praktisk att tex tvätta strumpor eller underkläder i. Benämningen snuskburk kan ha kommit av den i fält många gånger bristande kvaliteen på möjlighet till diskning, med kvardröjande och intorkade matrester som följd.
Splitterskydd
Konstruktion som skall skydda mot splitter från exploderande granater men även mot beskjutning med tex kulspruta.
Stridsvärn
Se skyttevärn.
Teodolittorn
Höga tornliknande byggnader som av militären tidigare användes för artillerieldledning. Kanonjären får data för att ställa in kanonen.
Trampmina
Är den skämtsamma benämningen på de små förpackningar med leverpastej som idag med stor nostalgi av många före detta värnpliktiga benämns i det närmaste som en delikatess. Leverpastejen avnjöts med fördel i tjocka lager på sk. pansarkex.
Vallavett
Från mitten av 1800-talet började man tillverka lavetterna till större, fasta, artilleripjäser av stål. Denna typ benämns vallavettage eftersom den placerades bakom en fästningsvall. Den är oftast ledat förankrad i en fästpunkt i vallen, och pjäsen riktas i sida genom att hela lavetten vrids kring denna punkt. En vallavett är delad i två delar – en överdel, kallad överlavett – och en nederdel, kallad underlavett. Underlavetten utgör ett lutande plan på vilket överlavetten glider upp när kanonen avfyras