PlatserRSS
Försvarsmakten har använt Basareholmen sedan 1680-talet då staden Karlskrona och örlogsvarvet tillkom. När skyddet för den nya staden och varvet byggdes, etablerades Schröder skans på ön. Efter en svår brand i Karlskrona på 1790-talet flyttades den eldkänsliga verksamheten med krut ut från örlog...
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och den byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Vid den tiden var Kungshall en egen holme, fristående från Stumholmen. Bastion Kungshall fungerade som befästning för Karlskrona i ett sekel. Salu...
Batteri Bollösund anlades 1904 och är beläget på Aspös västra strand i höjd med försänkningen mellan Aspö och Bollöarna och utgjordes av fyra 57 mm pjäser modellår 1889. Bestyckningen bestod från början av rörliga kanoner. Fasta kanoner tillfördes i samband med första världskriget. Vid andra vä...
Batteri Djupasund var från början bestyckat med 3 stycken rörliga 57 mm kanon M/89 vilka 1914 ersattes med tre stycken 57 mm Kanon M/95. Därtill fanns vid anläggningen en rörlig 60 cm strålkastare. Djupasund är systerfort till batt...
Stenbrottsbatteriet ingick i samma befästningsplan för Karlskrona som Ellenabbsfortet och förstärkningarna av Västra Hästholmens och Kungsholmens fort....
Cirka 500 meter norr om batteriplats stenbrottet ligger batteriets kommandoplats med mätstation och omkringliggande skans med bland annat skyttevärn som byggdes 1910 Foto: P.Steneld
I mitten på 1800-talet ville man förstärka försvaret vid södra inloppet till Karlskronas örlogshamn. Man föreslog då försvarsanläggningar på sex mindre skär, däribland på Godnatt och Kurrholmen. Fästningstornen, så kallade kärn...
Ellenabbens fort, också kallat Gamla Ellenabben, var klart 1904. Det byggdes som ett sammanhängande sänkschakt i vilket väggar gjöts och murades och övervälvdes av betong. Någon har liknat fortet vid ett fast pansarskepp med långsidan mot Karlskronas inlopp. Fortet var till 1935 bestyckat med tr...
Kungsholms fort utgjorde ett av låsen till Karlskrona på sin ö strax utanför staden och försvarade flotta, hamn och varv. Fortet har varit längst oavbrutet bemannat i världen, men det har aldrig avlossats något skott mot inkräktare. Kungsholms Fort som i dag är en del av världsarvet, är ett av d...
När KA 2 sattes upp 1902 övertogs uppgifter, personal, materiel med mera från Kongl Carlskrona Artillerikår och Flottans fasta minförsvar. Artillerikårens första kompani hade Västra Hästholmen på sin lott och vidare fanns på fortet sedan början på 1890-talet en tänd- och syftstation för en fast...
Ursprungligen pest- och kolerakyrkogård på Vämö. Anlagd under pesten 1710-1711, och användes även till annan begravningsplats fram till år 1862. Kom under åren 1917-1918 åter att disponeras, nu för militär personal, bl a under "Spanska sjukan". Foto: P.Nordensson
Syftstation för minering C.V.(Carlskrona Väst) belägen på Hallarna på Hasslö västra sida. De övriga stationerna i mineringen låg på Österholmen respektive Västra Hästholmen. Den sistnämnda var även tändstation. Stationen på Hasslö är byggd 1891 och togs ur bruk på 1940-talet, när de fasta minorn...
Järnvägstunnel byggd i slutet av artonhundratalet för transport av ammunition och förnödenheter till Örlogsbasen. Tunneln är åttahundra meter lång, och är förmodligen det första byggnadsverk i Sverige som sprängts med hjälp av Alfred Nobels Dynamit. Arkitekturen kring tunnelns mynningar är blända...
Inget specifikt anläggningsår kan nämnas för kruthuset, men av en handling i Krigsarkivet från 1787 kan man utläsa en ansökan om att rekvirera 200 man att slutföra byggnadsarbeten på kruthuset. Arbetena bör då ha pågått en tid. En besiktningsrapport från 1791 påtalade brister i den provisoriska...
Från och med 1883 benämndes befästningarna vid Hvita Krog Oscarsvärnslinjerna. I samband med att Sunna kanal förvandlades till ett effektivt stormhinder, muddrades en ränna genom intilliggande havsvikar. 1878 beviljades medel till byggandet av en lastbrygga på Koholmen. Från de båda batterivärne...
Från och med 1883 benämndes befästningarna vid Hvita Krog Oscarsvärnslinjerna. I samband med att Sunna kanal förvandlades till ett effektivt stormhinder, muddrades en ränna genom intilliggande havsvikar. 1878 beviljades medel till byggandet av en lastbrygga på Koholmen. Från de båda batterivärne...
Berättelsen om Polhemsdockan är dramatisk och handlar om lysande ingenjörskonst. När dockan sprängdes ut ur klippan på Lindholmen, mellan 1717 och 1721, hade man svårigheter att hålla vattnet borta från arbetsplatsen. Den damm, som Christoffer Polhem konstruerade för att hålla vattnet borta, höll...
Från 1908 förläggning för ett fästningsingenjörskompani från dåvarande Ingenjörskåren i Eksjö Ing2. Förbandet drogs in 1937. Kustartilleriförsvarsstaben flyttade in här ca 1940. I anslutning till kasernområdet Blå Port byggdes 1944 i områdets västra del ett skyddsrum avsett för kustartilleriförsv...
Redan 1680 kommenderades delar av Kronobergs regemente till garnisonstjänst i Karlskrona samt som arbetstrupp till befästningarna runt staden. Enheter ur detta regemente var sedan under 200 år i olika omgångar förlagd...
Kvarteret Sparre har fått sitt namn efter överamiralen Claes Sparre, riksråd 1718, död 1738. De tio tomterna i kvarteret ägdes under 1700-talet av olika prominenta män i staden Karlskrona som under årens lopp sålde sina tomter till Kronan. 1845 var hela kvarteret i Kronans ägo. Då hade redan de...
På Lindholmen inne på gamla varvsområdet ligger den kanske mest dolda och oupptäckta delen av världsarvet i Karlskrona – Repslagarbanan. Detta trots att den mycket väl kan ses som det örlogsmarina världsarvets hjärta. När du stiger in i Repslagarbanan hamnar du lika många år bakåt i tiden som ba...
Ungefär 1940 började Kustartilleriet använda s k "inbasmätare" för att kunna bestämma avståndet till målen som skulle bekämpas. Den vanligaste inbasmätaren var 4 m lång. Det gick att få hyfsad noggranhet i avståndsmätningen upp till c:a 2000 ggr instrumentets bas, dvs i detta fallet upp till nära...
Byggd: 1904 med bl.a. sten från Sturkö /Tjurkö stenindustri. Bemanning: Ett kompani, ca 100 man. Beväpnade med gevär samt kulsprutegevär. Skansen består av en inre anläggning vilken omges av en yttre vall med en vallgrav mellan. Den yttre vallen är byggd av jord och natursten. Den centrala byggn...
Skansen består av en inre anläggning vilken omges av en yttre vall med en vallgrav mellan. Den yttre vallen är byggd av jord och natursten. Den centrala byggnaden är uppförd av betong som är övertäckt av jord och gräs. I sydlig riktning finns tre stycken evakueringsdörrar för att snabbt komma u...
Kasern & skollokal för skeppsgossekåren. "Sedan slutet av 1500-talet vet man att det funnits pojkar ombord på svenska flottans fartyg och av erfarenhet kände man till att dessa pojkar med åren blev duktiga sjömän. Under slutet av 1600-talet skedde en markant upprustning av den svenska flottan....
Kronobageriet byggdes på 1730-talet i tre våningar. Ett stenkast därifrån, på andra sidan sundet, uppfördes ytterligare ett kronobageri. Mjölskutorna med rågmjöl kom från Lyckeby kronokvarn. ”Hårda knaks” bakades till de långa sjöresorna och mjuk ”ankarstock” för folket i land. Bageriet, i blan...
Kronohäktet som byggdes 1910-11 är ett cellfängelse av så kallad philadelphiamodell. Byggnadstypen utvecklades i Amerika av kväkare i Philadelphia under 1790-talet och möjliggör att fångar kan bevakas från ett centralt beläget vaktrum. Fångarna vistades i personliga rum, mot tidigare i gemensamma...
Syftstation för minering C.S. (Carlskrona södra)belägen vid Hägnudden på Tjurkö västra sida. De övriga stationerna i mineringen finns på Jutudden, Aspö (syftstation)och på Kungsholmen(syft- och tändstation) Minering C.S. var mineringen, som täckte Kungsdjupet och som sedermera kom att kallas Kun...