PlatserRSS
Försvarsmakten har använt Basareholmen sedan 1680-talet då staden Karlskrona och örlogsvarvet tillkom. När skyddet för den nya staden och varvet byggdes, etablerades Schröder skans på ön. Efter en svår brand i Karlskrona på 1790-talet flyttades den eldkänsliga verksamheten med krut ut från örlog...
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och den byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Vid den tiden var Kungshall en egen holme, fristående från Stumholmen. Bastion Kungshall fungerade som befästning för Karlskrona i ett sekel. Salu...
I mitten på 1800-talet ville man förstärka försvaret vid södra inloppet till Karlskronas örlogshamn. Man föreslog då försvarsanläggningar på sex mindre skär, däribland på Godnatt och Kurrholmen. Fästningstornen, så kallade kärn...
Drottningskär är väl bevarat och ger en god uppfattning om 1600-talets fästningsbyggarkonst. Fästningen domineras av ett mäktigt försvarsverk, donjonen, som var avsett för artilleri, förläggning och krutförråd. Det är byggt i gråsten och har tre våningar. Befästningen är omgiven av fyra bastioner...
Kungsholms fort utgjorde ett av låsen till Karlskrona på sin ö strax utanför staden och försvarade flotta, hamn och varv. Fortet har varit längst oavbrutet bemannat i världen, men det har aldrig avlossats något skott mot inkräktare. Kungsholms Fort som i dag är en del av världsarvet, är ett av d...
När KA 2 sattes upp 1902 övertogs uppgifter, personal, materiel med mera från Kongl Carlskrona Artillerikår och Flottans fasta minförsvar. Artillerikårens första kompani hade Västra Hästholmen på sin lott och vidare fanns på fortet sedan början på 1890-talet en tänd- och syftstation för en fast...
Ursprungligen pest- och kolerakyrkogård på Vämö. Anlagd under pesten 1710-1711, och användes även till annan begravningsplats fram till år 1862. Kom under åren 1917-1918 åter att disponeras, nu för militär personal, bl a under "Spanska sjukan". Foto: P.Nordensson
Syftstation för minering C.V.(Carlskrona Väst) belägen på Hallarna på Hasslö västra sida. De övriga stationerna i mineringen låg på Österholmen respektive Västra Hästholmen. Den sistnämnda var även tändstation. Stationen på Hasslö är byggd 1891 och togs ur bruk på 1940-talet, när de fasta minorn...
Järnvägstunnel byggd i slutet av artonhundratalet för transport av ammunition och förnödenheter till Örlogsbasen. Tunneln är åttahundra meter lång, och är förmodligen det första byggnadsverk i Sverige som sprängts med hjälp av Alfred Nobels Dynamit. Arkitekturen kring tunnelns mynningar är blända...
Inget specifikt anläggningsår kan nämnas för kruthuset, men av en handling i Krigsarkivet från 1787 kan man utläsa en ansökan om att rekvirera 200 man att slutföra byggnadsarbeten på kruthuset. Arbetena bör då ha pågått en tid. En besiktningsrapport från 1791 påtalade brister i den provisoriska...
Ljungskär började byggas 1734 men tog ett par decennier att färdigställa. Ljungskär, liksom Mjölnarholmen, var tänkta att fungera både som krutmagasin och fästningstorn. Deras placering strax utanför Trossö avsåg att förhindra ...
De speciella kruthusen i innerskärgården i tung gråsten ger Karlskrona innerstad en siluett av svensk stormaktstid. I barockstil reser de sig på varsin holme norr om stadskärnan på Trossö. Kruthuset på Mjölnarholmen började anläggas 1727 och kruthuset på
Från och med 1883 benämndes befästningarna vid Hvita Krog Oscarsvärnslinjerna. I samband med att Sunna kanal förvandlades till ett effektivt stormhinder, muddrades en ränna genom intilliggande havsvikar. 1878 beviljades medel till byggandet av en lastbrygga på Koholmen. Från de båda batterivärne...
Från och med 1883 benämndes befästningarna vid Hvita Krog Oscarsvärnslinjerna. I samband med att Sunna kanal förvandlades till ett effektivt stormhinder, muddrades en ränna genom intilliggande havsvikar. 1878 beviljades medel till byggandet av en lastbrygga på Koholmen. Från de båda batterivärne...
Berättelsen om Polhemsdockan är dramatisk och handlar om lysande ingenjörskonst. När dockan sprängdes ut ur klippan på Lindholmen, mellan 1717 och 1721, hade man svårigheter att hålla vattnet borta från arbetsplatsen. Den damm, som Christoffer Polhem konstruerade för att hålla vattnet borta, höll...
Kvarteret Sparre har fått sitt namn efter överamiralen Claes Sparre, riksråd 1718, död 1738. De tio tomterna i kvarteret ägdes under 1700-talet av olika prominenta män i staden Karlskrona som under årens lopp sålde sina tomter till Kronan. 1845 var hela kvarteret i Kronans ägo. Då hade redan de...
På Lindholmen inne på gamla varvsområdet ligger den kanske mest dolda och oupptäckta delen av världsarvet i Karlskrona – Repslagarbanan. Detta trots att den mycket väl kan ses som det örlogsmarina världsarvets hjärta. När du stiger in i Repslagarbanan hamnar du lika många år bakåt i tiden som ba...
Kasern & skollokal för skeppsgossekåren. "Sedan slutet av 1500-talet vet man att det funnits pojkar ombord på svenska flottans fartyg och av erfarenhet kände man till att dessa pojkar med åren blev duktiga sjömän. Under slutet av 1600-talet skedde en markant upprustning av den svenska flottan....
När den originella Båtsmanskasernen uppfördes år 1847 stod det på ritningarna: "Caserne för 500 man båtsmän" och arkitekt var C E Wallenstrand. Här fick de unga båtsmännen en första kontakt med den miljö som skulle bli deras när de sedan mönstrade på Flottans fartyg. Golven är välvda som på skepp...
Vakthuset är uppfört under 1720-talet och är den äldsta byggnaden på Stumholmen i Karlskrona. Corps de garde är den enda byggnaden bortsett från Bastion Kungshall som konkret visar Stumholmen som fortifikatorisk anläggning. Byggnaden är med all sannolikhet den äldsta vaktbyggnaden i Sverige som b...
Den nordöstra delen av Stumholmen var förr en liten ö för sig, Laboratorieholmen, och ett av husen där är det Gamla epidemisjukhuset. Holmen har tidigare hetat "Fyrvärks och laboratorieholmen" senare "Epidemisjukhusholmen". Båda namnen berättar om verksamheten på holmen under århundradens gång. ...
Kronobageriet byggdes på 1730-talet i tre våningar. Ett stenkast därifrån, på andra sidan sundet, uppfördes ytterligare ett kronobageri. Mjölskutorna med rågmjöl kom från Lyckeby kronokvarn. ”Hårda knaks” bakades till de långa sjöresorna och mjuk ”ankarstock” för folket i land. Bageriet, i blan...
Slup- och barkasskjulet är en av Karlskronas märkligaste byggnader. Den uppfördes 1786 för vinterförvaring av Flottans mindre båtar. Vid anläggandet togs markens naturliga lutning tillvara för att få naturliga slipar. Byggnaden ersatte ett äldre galärskjul på platsen och ritades och uppfördes a...
När Kustbevakningen flyttade sin centraladministration till Karlskrona 1990 flyttade man in i en genuin örlogsmiljö på Stumholmen i den gamla Tunneboden. Tunnebodsmagasinet är en av Stumholmens äldsta byggnader och finns omnämnd på 300-åriga kartor som "Tunboden" Ett magasin för tunnor fanns det...
Syftstation för minering C.S. (Carlskrona södra)belägen vid Hägnudden på Tjurkö västra sida. De övriga stationerna i mineringen finns på Jutudden, Aspö (syftstation)och på Kungsholmen(syft- och tändstation) Minering C.S. var mineringen, som täckte Kungsdjupet och som sedermera kom att kallas Kun...
Wasaskjul kom till i mitten av 1700-talet som en överbyggnad till en av de fyra stapelbäddar som fanns på Lindholmen. Detta skedde under en period när skeppsbyggnadsverksamheten i Karlskrona var intensiv. Ursprungligen betecknades Wasaskjul som ”Stora skeppsskjulet”. Namnet Wasaskjul tillkom 177...