PlatserRSS
Denna lilla bunker kan lätt tas för en jordkällare på lite håll, men den tunga pansardörren, det kraftfulla låset och den gjutna betongbunkern skvallrar att det är militärt. Det tillsammans med närheten till flera värn ur landfronten vid Ramdala pekar på att detta är en ammunitionsdurk.
Den sk sjukvårdstunneln i anslutning till det gamla förläggningsområdet Aspö Mad är en bergförlagt skyddsrum med två ingångar. Skyddsrummet är avsett för ca 200 personer och längst in i anläggningen finns 2-3 rum reserverade för sjukvård. The military medical tu...
Försvarsmakten har använt Basareholmen sedan 1680-talet då staden Karlskrona och örlogsvarvet tillkom. När skyddet för den nya staden och varvet byggdes, etablerades Schröder skans på ön. Efter en svår brand i Karlskrona på 1790-talet flyttades den eldkänsliga verksamheten med krut ut från örlog...
Den sista kvarvarande av i 1683 års befästningsplans tänkta större antal bastioner med syfte att ingående i en ring med raka murar kring örlogsbasen effektivt försvara densamma mot angrepp såväl från land som hav. Dock tröt finanserna och i 1694 års plan skiljdes hamnen och varvet från den civila...
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och den byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Vid den tiden var Kungshall en egen holme, fristående från Stumholmen. Bastion Kungshall fungerade som befästning för Karlskrona i ett sekel. Salu...
Bastion Wachtmeister,på Amiralitetstorget, började byggas på 1690-talet. Mellan bastionerna byggdes raka murar (kurtiner) som skulle bilda en försvarsmur mot örlogsvarvet. Den första ritningen till denna försvarsanläggning gjordes av fortifikationskapten Paul Ludvig Lejonsparre 1693 och undertec...
Öppen pjäsbrunn för 30,5 cm kusthaubits m/16. Detta är den kraftigaste pjäs som någonsin använts inom försvarsmakten. Pjäsen vägde svindlande 135 ton, och projektilerna 386 kg styck. Som längst kunde pjäsen skjuta 20 km, och projektilbanan nådde maximalt 11100 m höjd. Ortsbefolkningen berättar a...
Batteri Bollösund anlades 1904 och är beläget på Aspös västra strand i höjd med försänkningen mellan Aspö och Bollöarna och utgjordes av fyra 57 mm pjäser modellår 1889. Bestyckningen bestod från början av rörliga kanoner. Fasta kanoner tillfördes i samband med första världskriget. Vid andra vä...
Beslut om anläggandet av ett 15 cm kanonbatteri vid Bäckastrand, sydväst om Ellenabbsfortet, fattades 1929. Batteriet stod färdigt 1931 och bestod av tre stycken 15,2 cm pjäs modellår 1898 i öppet värn. Ammunitionsdurkar oc...
Batteri Djupasund var från början bestyckat med 3 stycken rörliga 57 mm kanon M/89 vilka 1914 ersattes med tre stycken 57 mm Kanon M/95. Därtill fanns vid anläggningen en rörlig 60 cm strålkastare. Djupasund är systerfort till batt...
Pjäsen är monterad i ett pansartorn, med ammunitionsdurk minst 5 meter under marknivån. Sedan början av 1970-talet är tornet försett med en stenliknande maskeringshuv av glasfiber, vilket gör den betydligt svårare att se. Pjäsplatsen har även en markfastsättningsgaffel som eldröret vilar i när ...
Ellenabben 2 (Nya Ellenabben) på Aspö i Karlskrona är ett så kallat seriebatteri. Under åren 1960 till 1975 byggdes totalt 30 batterier av denna typ, med 7,5 cm kanoner, längs Sveriges kuster. Ellenabben 2 är det enda av dessa som föreslås för bevarande. Ellenabben var en av de senast byggda, de...
Batteriet anlades med början 1927 söder om Drottningskär och bestod av tre 12 cm pjäser modellår 1894 i bunker, vilket innebar en begränsad skjutsektor. Samtliga pjäser hade ursprungligen varit placerade ombord på fartyg i f...
Jutuddens batteri på Aspö består av tre pjäser i täckta betongvärn, en mätstation och en stenbrygga. Batteriet anlades under andra världskriget för att försvara den fasta mineringen av huvudinloppet till Karlskrona mellan Aspö och Kungsholmen. Bestyckningen var tre 57 mm kanoner flyttade hit f...
Fd. kommandoplats för batteri Killeberget. Foto: P. Steneld
Ett batteri om tre pjäser med 12 cm kanon modell 1894, batteri Killeberget, började anläggas 1928. En fjärde pjäsplats tillkom under åren 1930-1935 Pjäserna var placerade i en så kallad öppen brunn, vilket medgav skjutning horisonten runt. Batteriet tog ur organisationen 1955,men de fyra 12 cm k...
Stenbrottsbatteriet ingick i samma befästningsplan för Karlskrona som Ellenabbsfortet och förstärkningarna av Västra Hästholmens och Kungsholmens fort....
Cirka 500 meter norr om batteriplats stenbrottet ligger batteriets kommandoplats med mätstation och omkringliggande skans med bland annat skyttevärn som byggdes 1910 Foto: P.Steneld
Det svåra batteriet bestyckat med 4 x 15 cm M/42 kanoner spelade 1981 en mycket viktig roll under grundstötningen av U-137 i Gåsefjärden vid Torumskär. Det var från denna pjäs (1:pjäs batteri TÖ) som man för första gången sedan 2:världskriget utförde en kontrollskjutning med stridsammunition (st...
Kommandoplatsen placerad mellan de två pjäsplatserna med ingjutna stenar för att bryta konturer. Foto: P. Steneld
Detta var ett lätt spärrbatteri med 2st. 57mm kanoner modell 1889. Från början var kanonerna grupperade i öppen brunn, men senare byggdes riktiga pjäsvärn med skjutsektor på ca 120 grader. Batteriet ligger endast 150 meter från batteri Killeberget, så man förstår lätt att de hade lite olika upp...
Mycket ovanligt öppet batterivärn för två 10,5 cm rörliga kustartilleripjäser. Pjäsplatsens huvudsakliga uppgift var att ge flankerande skydd sydvart längs kusten mot Kristianopel. Anläggningen består av två stycken flygskyddade pjäsbunkrar och en mindre bunker som tros fungerat som ledningsplats...
Fd.befolkningsskyddsrum för ca 500 personer med direktanslutning till huvudtunnelsystemet som går ända upp till de fd underjordiska anläggningarna vid Stortorget. Anläggningen plomberades ca 2010 Fakta: Bergtäckning 5-7 meter, spännvidd 6,5 meter. Tunnelvolym 677 kbm, och en nettogolvyta på 39...
Tornet uppfördes under åren 1857-63 på skäret Godnatt, som är obetydligt större än byggnaden. Befästningstornet skulle ingå i den inre befästningsringen utanför örlogsstaden Karlskrona. Tornet på Godnatt utgör tillsammans med Kurrh...
Den lilla befästningen Smörasken/Havsfrun/Lusasken uppfördes i början av 1700-talet och var tänkt som slutpunkt för en befästningsslinje som utgick från Söderstierna, det sistnämnda idag beläget inne på Örlogsbasens område. Källa: RAÄ
I mitten på 1800-talet ville man förstärka försvaret vid södra inloppet till Karlskronas örlogshamn. Man föreslog då försvarsanläggningar på sex mindre skär, däribland på Godnatt och Kurrholmen. Fästningstornen, så kallade kärn...
Drottningskär är väl bevarat och ger en god uppfattning om 1600-talets fästningsbyggarkonst. Fästningen domineras av ett mäktigt försvarsverk, donjonen, som var avsett för artilleri, förläggning och krutförråd. Det är byggt i gråsten och har tre våningar. Befästningen är omgiven av fyra bastioner...
Ellenabbens fort, också kallat Gamla Ellenabben, var klart 1904. Det byggdes som ett sammanhängande sänkschakt i vilket väggar gjöts och murades och övervälvdes av betong. Någon har liknat fortet vid ett fast pansarskepp med långsidan mot Karlskronas inlopp. Fortet var till 1935 bestyckat med tr...
Kungsholms fort utgjorde ett av låsen till Karlskrona på sin ö strax utanför staden och försvarade flotta, hamn och varv. Fortet har varit längst oavbrutet bemannat i världen, men det har aldrig avlossats något skott mot inkräktare. Kungsholms Fort som i dag är en del av världsarvet, är ett av d...
När KA 2 sattes upp 1902 övertogs uppgifter, personal, materiel med mera från Kongl Carlskrona Artillerikår och Flottans fasta minförsvar. Artillerikårens första kompani hade Västra Hästholmen på sin lott och vidare fanns på fortet sedan början på 1890-talet en tänd- och syftstation för en fast...
1942 beställdes 9 st tunga 21cm rörliga pjäser från Tjeckiska Skodaverken. Dessa pjäser var egentligen mer flyttbara än rörliga och transporterade i 3 delar där varje del vägde mellan 15 och 17 ton, själva grupperingen av en pjäs tog drygt 1 timme från marschläge till eldberedd pjäs. Man lät förb...
Ursprungligen pest- och kolerakyrkogård på Vämö. Anlagd under pesten 1710-1711, och användes även till annan begravningsplats fram till år 1862. Kom under åren 1917-1918 åter att disponeras, nu för militär personal, bl a under "Spanska sjukan". Foto: P.Nordensson
Syftstation för minering C.V.(Carlskrona Väst) belägen på Hallarna på Hasslö västra sida. De övriga stationerna i mineringen låg på Österholmen respektive Västra Hästholmen. Den sistnämnda var även tändstation. Stationen på Hasslö är byggd 1891 och togs ur bruk på 1940-talet, när de fasta minorn...
Järnvägstunnel byggd i slutet av artonhundratalet för transport av ammunition och förnödenheter till Örlogsbasen. Tunneln är åttahundra meter lång, och är förmodligen det första byggnadsverk i Sverige som sprängts med hjälp av Alfred Nobels Dynamit. Arkitekturen kring tunnelns mynningar är blända...
Amiralitetsklockstapeln uppfördes omkring år 1699 och var från början Karlskronavarvets vällingklocka, tänkt att effektivisera arbetet på varvet genom att ange tiden för arbetet. Klockstapeln ligger mitt i Amiralitetsparken i den sluttning där man en gång tänkt uppföra stenkyrkan som skulle ersä...
Ksp-värn anlagt för att se ut som del av den ursprungliga stadsmuren från 1600-talet. Embrassyrer åt söder och norr. Värnet troligen ej en del av kustvärnslinjen, sannolikt tänkt som försvar av inloppet mot hamnen, tillsammans med de singelvärn som är belägna i den närbelägna vågbrytaren. Trolig...
Inget specifikt anläggningsår kan nämnas för kruthuset, men av en handling i Krigsarkivet från 1787 kan man utläsa en ansökan om att rekvirera 200 man att slutföra byggnadsarbeten på kruthuset. Arbetena bör då ha pågått en tid. En besiktningsrapport från 1791 påtalade brister i den provisoriska...
Ljungskär började byggas 1734 men tog ett par decennier att färdigställa. Ljungskär, liksom Mjölnarholmen, var tänkta att fungera både som krutmagasin och fästningstorn. Deras placering strax utanför Trossö avsåg att förhindra ...
De speciella kruthusen i innerskärgården i tung gråsten ger Karlskrona innerstad en siluett av svensk stormaktstid. I barockstil reser de sig på varsin holme norr om stadskärnan på Trossö. Kruthuset på Mjölnarholmen började anläggas 1727 och kruthuset på
Kustspaningsradarstationen (KSRR) på Aspö, med kodnamnet Gruvan, byggdes 1953 och var till 1970 Karlskrona skärgårds viktigaste spaningsorgan, men användes ända till 1992. Det är en bergrumsanläggning i två plan där det undre planet användes av brigadstaben. Inredning och utrustning är till stora...
Två pjäsplatser för luftvärnskanon byggdes 1919 och 1943 byggdes två trä- torn för 20 mm automatkanon. Trätornen är borta men infästningarna i berget för luftvärnskanonerna finns kvar. En kommandoplats för kustartilleriets luftvärnsdivision byggdes 1944. Denna byggnad står kvar, men har under år...
Marinmuseum i Karlskrona är ett statligt museum med inriktning på Sveriges sjöförsvar och här berättas den svenska marinens historia. Grunden till museet lades redan 1752 när kung Adolf Fredrik instiftade flottans modellkammare där man främst samlade de skeppsmodeller som framställdes av varje fa...
Lite längre in i batteriområdet hittar man 2:a Pjäs som senare byggdes om till en minstation för att ersätta den gamla minstation som låg ute på Torumskär. Den gamla minstationen kan man för övrigt se om man ställer sig på toppen på 1:a Pjäs och tittar rakt ut mot Torumskär med en kikare. Den sär...
Minstation för minering på Gåsefjärden fram till 1955 Beträffande närskyddet till stationen kan detta eventuellt utgjorts av en eller flera kulspruteomgångar. Foto: Ulf Sennerlin
"Museet för Rörligt Kustartilleri" visar upp en unik samling av det rörliga kustartilleriets förbandsmateriel. Idag omfattar samlingen i princip samtlig materiel som funnits vid det rörliga kustartilleriet. Här kan du titta och känna på pjäser, robotar, fordon, luftvärn, eldlednings- och samban...
Från och med 1883 benämndes befästningarna vid Hvita Krog Oscarsvärnslinjerna. I samband med att Sunna kanal förvandlades till ett effektivt stormhinder, muddrades en ränna genom intilliggande havsvikar. 1878 beviljades medel till byggandet av en lastbrygga på Koholmen. Från de båda batterivärne...
Från och med 1883 benämndes befästningarna vid Hvita Krog Oscarsvärnslinjerna. I samband med att Sunna kanal förvandlades till ett effektivt stormhinder, muddrades en ränna genom intilliggande havsvikar. 1878 beviljades medel till byggandet av en lastbrygga på Koholmen. Från de båda batterivärne...
Berättelsen om Polhemsdockan är dramatisk och handlar om lysande ingenjörskonst. När dockan sprängdes ut ur klippan på Lindholmen, mellan 1717 och 1721, hade man svårigheter att hålla vattnet borta från arbetsplatsen. Den damm, som Christoffer Polhem konstruerade för att hålla vattnet borta, höll...
Luftvärnssystem Bristol Bloodhound var från början ett fast luftvärnssystem, tänkt att grupperas vid viktigare anläggningar och installationer. Sverige hade dock sedan 50-talet principen om spridning av förband för att minimera effekterna av ett anfall med kärnvapen. Av den anledningen byggdes et...
Från 1908 förläggning för ett fästningsingenjörskompani från dåvarande Ingenjörskåren i Eksjö Ing2. Förbandet drogs in 1937. Kustartilleriförsvarsstaben flyttade in här ca 1940. I anslutning till kasernområdet Blå Port byggdes 1944 i områdets västra del ett skyddsrum avsett för kustartilleriförsv...
Redan 1680 kommenderades delar av Kronobergs regemente till garnisonstjänst i Karlskrona samt som arbetstrupp till befästningarna runt staden. Enheter ur detta regemente var sedan under 200 år i olika omgångar förlagd...
Kvarteret Sparre har fått sitt namn efter överamiralen Claes Sparre, riksråd 1718, död 1738. De tio tomterna i kvarteret ägdes under 1700-talet av olika prominenta män i staden Karlskrona som under årens lopp sålde sina tomter till Kronan. 1845 var hela kvarteret i Kronans ägo. Då hade redan de...
På Lindholmen inne på gamla varvsområdet ligger den kanske mest dolda och oupptäckta delen av världsarvet i Karlskrona – Repslagarbanan. Detta trots att den mycket väl kan ses som det örlogsmarina världsarvets hjärta. När du stiger in i Repslagarbanan hamnar du lika många år bakåt i tiden som ba...
Förläggningsplats för KA2 från den slutliga flytten från gräsvik 1984 fram till regementets nedläggning 2000. Trots att KA 2 sedan flera år är nedlagt bedrivs det fortfarande relativt omfattande militär verksamhet på det intilliggande övningsfältet såsom skarpskjutning på skjutbanor, lösskjutning...
Ungefär 1940 började Kustartilleriet använda s k "inbasmätare" för att kunna bestämma avståndet till målen som skulle bekämpas. Den vanligaste inbasmätaren var 4 m lång. Det gick att få hyfsad noggranhet i avståndsmätningen upp till c:a 2000 ggr instrumentets bas, dvs i detta fallet upp till nära...
Luftvärnsställning, 40 mm luftvärn. Foto: J.Nordensson
Före detta radargruppcentral. Anläggningen är idag plomberad. Kvar finns vaktmanskapets förläggning, skyttevärn, fordonsuppställningsplatser och vaktbyggnad. Radargruppcentral, RRGC, var en svensk anläggning för luftbevakning från 1960-talet inom det så kallade STRIL 60-systemet. RRGC var uppkop...
Denna skans ligger precis intill E22 vid Rosenholm och är troligen en del ur gamla stödjepunkt Rosenholm i landfronten runt Karlskrona. This resistance nest is located just next to E22 and was probably part of the inland defence line with the purpose of preventin...
Värn, skyttevärn och pjäsplatser för 57 mm kanon, med huvudsaklig skjutriktning västerut. Raserat sent 70-tal. Foxholes and gun positions for 57 mm cannon, main shooting direction west. Demolished in the late 70-ties Photo: Klas Hallqvist
Byggd: 1904 med bl.a. sten från Sturkö /Tjurkö stenindustri. Bemanning: Ett kompani, ca 100 man. Beväpnade med gevär samt kulsprutegevär. Skansen består av en inre anläggning vilken omges av en yttre vall med en vallgrav mellan. Den yttre vallen är byggd av jord och natursten. Den centrala byggn...
Skansen består av en inre anläggning vilken omges av en yttre vall med en vallgrav mellan. Den yttre vallen är byggd av jord och natursten. Den centrala byggnaden är uppförd av betong som är övertäckt av jord och gräs. I sydlig riktning finns tre stycken evakueringsdörrar för att snabbt komma u...
Löpgravar och eldställningar inom moståndsnäste Torskors norr. Mycket tydliga spår av militär verksamhet i naturen. Skansen var en del av landfronten med bland annat syfte att försvara järvägen samt dåvarande infartsvägen till Karlskrona. Foxholes and entrenchmen...
Kasern & skollokal för skeppsgossekåren. "Sedan slutet av 1500-talet vet man att det funnits pojkar ombord på svenska flottans fartyg och av erfarenhet kände man till att dessa pojkar med åren blev duktiga sjömän. Under slutet av 1600-talet skedde en markant upprustning av den svenska flottan....
Pjäsvärn för 40 mm luftvärnsautomatkanon byggdes 1940 och 1943. Ammunitionsdurk byggdes 1940. Mounting points of the 40 mm Bofors automatic anti aricraft gun, built in 1940 and 1943. Ammuntions storage built in 1940. Foto: C.Risberg-Hansson & U. Sennerlin
Stridsvagnshinder, eller draktänder som dom kallas i folkmun, i detta fall en del av landfronten och beläget vid Torskors. På en del av draktänderna återfinns metallöglor som var tänkt att fästa kamouflagenät i. I nära anslutning till stridsvagnshindren återfinns värn, skansar och mobila väghind...
Strålkastarplats vid Olsång. Mounting point for search light Foto: P. Steneld
Strålkastarplats för m/37 - m/38 150cm strålkastare, byggd 1944 och avsedd för Västra Hästholmen . Olika typer av strålkastare har använts för belysning av mål på havet under lång tid och i Sverige 1902-1998, dvs under hel...
Strålkastarplats för 150 cm strålkastare,förmodligen kopplat till Batteri Tjurkö Se Törnekalven för ytterligare info ang strålkastare. Mounting point of the 150 cm m/38 searchlight, during WW2 acting as searchlight aide for...
Beklädnadsverkstaden byggdes 1921 och inrymde Marinens centrala beklädnadsverkstad, som blev en förebild för liknande industrier i övriga Europa. Den är ett exempel på 1920-talets industriarkitektur med tydliga klassicistiska drag och innehåller numera bostadslägenheter.
När den originella Båtsmanskasernen uppfördes år 1847 stod det på ritningarna: "Caserne för 500 man båtsmän" och arkitekt var C E Wallenstrand. Här fick de unga båtsmännen en första kontakt med den miljö som skulle bli deras när de sedan mönstrade på Flottans fartyg. Golven är välvda som på skepp...
Vakthuset är uppfört under 1720-talet och är den äldsta byggnaden på Stumholmen i Karlskrona. Corps de garde är den enda byggnaden bortsett från Bastion Kungshall som konkret visar Stumholmen som fortifikatorisk anläggning. Byggnaden är med all sannolikhet den äldsta vaktbyggnaden i Sverige som b...
Den nordöstra delen av Stumholmen var förr en liten ö för sig, Laboratorieholmen, och ett av husen där är det Gamla epidemisjukhuset. Holmen har tidigare hetat "Fyrvärks och laboratorieholmen" senare "Epidemisjukhusholmen". Båda namnen berättar om verksamheten på holmen under århundradens gång. ...
Det svenska militärflygets historia börjar 1911 då de första flygplanen inordnades under armén respektive marinen. Flygvapnet var med andra ord ännu inget eget vapenslag. Den här tudelningen av den militära flygflottan varade under första världskriget. Efter det kunde betydelsen av flyget konstat...
Kronobageriet byggdes på 1730-talet i tre våningar. Ett stenkast därifrån, på andra sidan sundet, uppfördes ytterligare ett kronobageri. Mjölskutorna med rågmjöl kom från Lyckeby kronokvarn. ”Hårda knaks” bakades till de långa sjöresorna och mjuk ”ankarstock” för folket i land. Bageriet, i blan...
Kronohäktet som byggdes 1910-11 är ett cellfängelse av så kallad philadelphiamodell. Byggnadstypen utvecklades i Amerika av kväkare i Philadelphia under 1790-talet och möjliggör att fångar kan bevakas från ett centralt beläget vaktrum. Fångarna vistades i personliga rum, mot tidigare i gemensamma...
Slup- och barkasskjulet är en av Karlskronas märkligaste byggnader. Den uppfördes 1786 för vinterförvaring av Flottans mindre båtar. Vid anläggandet togs markens naturliga lutning tillvara för att få naturliga slipar. Byggnaden ersatte ett äldre galärskjul på platsen och ritades och uppfördes a...
När Kustbevakningen flyttade sin centraladministration till Karlskrona 1990 flyttade man in i en genuin örlogsmiljö på Stumholmen i den gamla Tunneboden. Tunnebodsmagasinet är en av Stumholmens äldsta byggnader och finns omnämnd på 300-åriga kartor som "Tunboden" Ett magasin för tunnor fanns det...
Grupperingsplats luftvärnsförband LV 102. Bestyckningen bestod av 3 x 7,5 cm luftvärnspjäs M/36. Anti aircraft gun positions and ammunition storages. Armament consisted of three 7,5 cm FLAK-guns. Foto: P. Steneld
Från början minförråd, och man kan idag utifrån enbart se den plomberade öppningen till bergrummet där minorna förvarades. Senare förlade kustartilleriet en sk. frontverkstad till platsen Kvar finns idag även lämningar av diverse oservationsplatser, köks & teknik barracker mm. Originally cavern...
Syftstation för minering C.S. (Carlskrona södra)belägen vid Hägnudden på Tjurkö västra sida. De övriga stationerna i mineringen finns på Jutudden, Aspö (syftstation)och på Kungsholmen(syft- och tändstation) Minering C.S. var mineringen, som täckte Kungsdjupet och som sedermera kom att kallas Kun...
U 137 (enligt svensk dåtida benämning; S-363 enligt senare offentliggjord sovjetisk benämning) var en dieseldriven sovjetisk ubåt av Whiskey-klass byggd 1956 på Ordzjonikidzevarvet, det sovjetiska namnet på Baltijskij Zavod (Östersjövarvet), som gick på grund på Torumskär vid inloppet till Gåsefj...
Föreställ dig att du kommer in i en stor hall av stål och betong. Framför dig tornar HMS Neptun upp sig. En intakt svensk ubåt från kalla kriget. Du kan gå ombord, känna, lukta och lyssna i en miljö som tidigare varit stängd och förbjuden. Bredvid ligger Hajen 1. Svenska flottans allra första ub...
Ksp-Värn nr 107 i den kustförsvarslinje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Värnet i fråga har dubbla embrasyrer i tre riktningar och inuti är värnet utrustat både med kulsprutebord och järnställning för kulsprutesläde . Värnet ligger mycket vackert placerat på en äng precis int...
Ksp-Värn nr 122 i den kustförsvars linje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Värnen är anlagda i par med ca 400 meters mellanrum och vid konstruktionen gavs stor omtanke till att anläggningen skulle smälta in i omgivningen. Notera bland annat de anlagda stenrösena på ömse sidor...
Ksp-Värn nr 124 i den kustförsvars linje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Värnen är anlagda i par med ca 400 meters mellanrum och vid konstruktionen gavs stor omtanke till att anläggningen skulle smälta in i omgivningen. Ingång skedde bakifrån, värnet är öppet men ligger när...
Ksp-Värn nr 127 i den kustförsvars linje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Notera bland annat de anlagda stenrösena på ömse sidor om embrassyren samt observationshuven på värnets tak,. Ingång skedde bakifrån, värnet är idag öppet. Pillbox number 127 in the north-east Bleking...
Ksp-Värn nr 171 i den kustförsvars linje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Förmodad bestyckning 6,5 mm KSP-36. De anlagda stenrösena på ömse sidor om embrassyren är delvis raserade,observationshuven på värnets tak saknas,. Ingång skedde från sidan, värnet är idag öppet. Pillb...
Ksp-Värn nr 172 i den kustförsvars linje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Förmodad bestyckning 6,5 mm KSP-36. De anlagda stenrösena på ömse sidor om embrassyren är delvis raserade,observationshuven på värnets tak saknas,. Ingång skedde bakifrån, värnet är idag plomberat.
Ksp-värn, del av en kustvärnslinje längs en stor del av Blekinges kust. Värnen är anlagda i par med ca 400 meters mellanrum och vid konstruktionen gavs stor omtanke till att värnet skulle smälta in i omgivningen. Notera bland annat det anlagda stenröset på värnets högra sida. Ingång skedde bakif...
Ksp-Värn nr 304 i den kustförsvars linje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Värnen är anlagda i par med ca 400 meters mellanrum och vid konstruktionen gavs stor omtanke till att anläggningen skulle smälta in i omgivningen. Notera bland annat de anlagda stenrösena på ömse sidor...
Tillgängligt värn, del av landfronten med syfte att skydda örlogsbasen i Karlskrona från anfall landvägen. Landfronten sträckte sig i en båge från Förkärla söder om Karlskorna via Rödeby i norr till Ramdala i Öster. Värnets beväpning Schwarzlose M07/12 6,5 mm ksp m/1914. Pillbox number 516, was ...
Ksp-Värn nr 502 i den kustförsvars linje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Värnet är idag plomberat och nästan dolt under växtligenheten Noterbart är att under WWII låg detta värn placerat strandnära vid en havsvik, utdikning har gjort att idag är avståndet till havet något h...
Ksp-Värn nr 503 i den kustförsvars linje som sträcker sig längs en stor del av Blekinges kust. Värnet är idag plomberat och nästan dolt under växtligenheten Noterbart är att under WWII låg detta värn placerat strandnära vid en havsvik, utdikning har gjort att idag är avståndet till havet något h...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta numer raserade värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpning...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Denna KG-hatt, var tänkt som en del av landförsvaret kring örlsogstaden Karlskrona, och skulle förhindra fientlig framryckning med syfte att nå staden i ryggen eller flankerna. Många av dessa värn går att finna längs dåtidens genomfartsleder. Värnet bemannades av trupper ur landstormen. Beväpning...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Plomberat värn, del av landfronten med syfte att skydda örlogsbasen i Karlskrona från anfall landvägen. Landfronten sträckte sig i en båge från Förkärla söder om Karlskorna via Rödeby i norr till Ramdala i Öster. Värnets beväpning Schwarzlose M07/12 6,5 mm ksp m1914. Pillbox number 516, was par...
Plomberat värn, del av landfronten med syfte att skydda örlogsbasen i Karlskrona från anfall landvägen. Landfronten sträckte sig i en båge från Förkärla söder om Karlskorna via Rödeby i norr till Ramdala i Öster. Värnets beväpning Kulomet Zbrojovka Brono vz/26 7.92 mm Kulsprutegevär m/39 Pillbox...
Plomberat värn, del av landfronten med syfte att skydda örlogsbasen i Karlskrona från anfall landvägen. Landfronten sträckte sig i en båge från Förkärla söder om Karlskorna via Rödeby i norr till Ramdala i Öster. Värnets beväpning Kulomet Zbrojovka Brono vz/26 7.92 mm Kulsprutegevär m/39 Pillbox...
Plomberat värn, del av landfronten med syfte att skydda örlogsbasen i Karlskrona från anfall landvägen. Landfronten sträckte sig i en båge från Förkärla söder om Karlskorna via Rödeby i norr till Ramdala i Öster. Värnets beväpning Steyr-Solothurn S18 20 mm pansarvärnskanon m/39 Pillbox number 52...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Plomberat värn, del av landfronten med syfte att skydda örlogsbasen i Karlskrona från anfall landvägen. Landfronten sträckte sig i en båge från Förkärla söder om Karlskorna via Rödeby i norr till Ramdala i Öster. Värnets beväpning Schwarzlose M07/12 6,5 mm ksp m1914. Värnets huvudsakliga uppgift ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
Plomberat värn, del av landfronten med syfte att skydda örlogsbasen i Karlskrona från anfall landvägen. Landfronten sträckte sig i en båge från Förkärla söder om Karlskorna via Rödeby i norr till Ramdala i Öster. Värnets beväpning Kulomet Zbrojovka Brono vz/26 7.92 mm Kulsprutegevär m/39 Pillbox...
Plomberat värn, del av landfronten med syfte att skydda örlogsbasen i Karlskrona från anfall landvägen. Landfronten sträckte sig i en båge från Förkärla söder om Karlskorna via Rödeby i norr till Ramdala i Öster och bemannades av Landstormsförband. Värnets beväpning Schwarzlose M07/12 6,5 mm ksp ...
Detta värn ingick i den sk.Ramdalafronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona mt luftlandsättning på de stora flacka områdena strax norr om Karlskrona .Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som kulsprutegevär. Värnet bemannades av landsto...
Detta värn ingick i den sk. landfronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona i "ryggen". Fronten sträcker sig i en båge från strax öster om Förkärla via Rödeby i norr och bort mot Ramdala i öster. Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som ...
KG-värn i den sk.ramdalafronten (KG-hatt), en del av landfronten i detta fall med syfte att förhindra fientlig luftlandsättning på Ramdalaslätten. Värnets beväpning Kulomet Zbrojovka Brono vz/26 7.92 mm Kulsprutegevär m/39 Pillbox number 565, a part of the "inland frontline" ment to be a defence...
KG-värn i den sk.ramdalafronten (KG-hatt), en del av landfronten i detta fall med syfte att förhindra fientlig luftlandsättning på Ramdalaslätten. Värnets beväpning Kulomet Zbrojovka Brono vz/26 7.92 mm Kulsprutegevär m/39 Pillbox number 566, a part of the "inland frontline" ment to be a defence...
KSP-värn i den sk.ramdalafronten, en del av landfronten i detta fall med syfte att förhindra fientlig luftlandsättning på Ramdlaslätten. Pillbox number 573, a part of the "inland frontline" ment to be a defence against enemy paratroopers landing at the close by and vast Ramdala plains. Foto: J....
Detta värn ingick i den sk.Ramdalafronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona mt luftlandsättning på de stora flacka områdena strax norr om Karlskrona .Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som kulsprutegevär. Värnet bemannades av landsto...
Detta värn ingick i den sk.Ramdalafronten som skulle sörja för att skydda Karlskrona mt luftlandsättning på de stora flacka områdena strax norr om Karlskrona .Värnen blev aldrig fullt utrustade och i vissa fall blev till och med beväpningen så lätt som kulsprutegevär. Värnet bemannades av landsto...
Wasaskjul kom till i mitten av 1700-talet som en överbyggnad till en av de fyra stapelbäddar som fanns på Lindholmen. Detta skedde under en period när skeppsbyggnadsverksamheten i Karlskrona var intensiv. Ursprungligen betecknades Wasaskjul som ”Stora skeppsskjulet”. Namnet Wasaskjul tillkom 177...
Militärmatsal, använd långt in på 2000-talet. Angöringsplats samt skyddsrum i anslutning till baracklägret. Foto: P.Steneld
Ursprunglig öppen pjäsplats, senare använd för mast med kamera i ubåtskyddet, numera demonterad. En öppen brunn kan fortfarande skönjas mellan de båda pjäsbunkrarna. Mitt i den öppna brunnen placerade ganska sent en mast vilken bland annat ingick i ubåtskyddet långt in på nittiotalet. På toppen ...