Regementsmiljö Gräsvik / Former regiment

Beskrivning

Redan 1680 kommenderades delar av Kronobergs regemente till garnisonstjänst
i Karlskrona samt som arbetstrupp till befästningarna runt staden. Enheter ur detta regemente var sedan under 200 år i olika omgångar förlagda till hit.

1845 sattes marinregementet upp, dels som garnisonstrupp, dels som bemanning på befästningarna.

Inte förrän 1872 sattes ett reguljärt förlagt arméförband upp med uppgift att försvara till lands. Detta år ställdes kvarvarande delar av Marinregementet på vakansstat och överfördes från sjö- till landförsvaret

1886 övergick Marinregementet i det nyuppsatta beväringsregementet Blekinge bataljon (I 30) på Bredåkra hed, den plats där Blekinge flygflottilj (F17) idag ligger. Allt större krav ställdes nu på infanteriskydd inom Karlskrona fästning. Frågan löstes genom 1901 års härordning, då det indelta förbandet Smålands grenadjärkår (I 7) förlagt till Ränneslätt och Blekinge bataljon sammanslogs till Karlskrona grenadjärregemente (I 7), som uppsattes den 1 januari 1902.

Det nya regementet hade till en början inget eget kasernetablissemang. Inte heller fanns något utrymme för regementet vid de marina förbanden i Karlskrona. Marinregementet hade varit förlagt till kasern Sparre. Det nya regementets regementsexpedition måste därför inhysas i privata hus i Karlskrona, Västra
Amiralitetsgatan 1 och 18. De båda ursprungsregementena bildade i stort sett var sin bataljon. Ledningen av förbandet försvårades genom den starkt splittrade förläggningen. Skolor och övningar fick under åren 1902-1904 sammandras till Ränneslätt, Bredåkra och Ronneby.

Under dessa år byggdes ett nytt kasernetablissemang på Gräsvik. Arkitekt var Erik Josephson, en arkitekt som ritat en stor del av arméns kaserner i samband med indragningen av indelningsverket och flyttningen från exercis-hedar till kaserner i garnisonsstäderna. Chef för planering och byggnation var en ingenjör Cruse.

Norra kasern var klar för inflyttning sommaren 1904 och i den
förlades bataljonen från Smålands grenadjärkår. Bredåkrabataljonen flyttade in i Östra kasern 1905. Kompanierna lades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt.

När kanslihuset var klart i januari 1906, skedde en officiell invigning av kasernområdet. Strax efter Karlskronas grundläggning 1680 erhöll staden vissa ägoområden utanför det stadsplanerade området. Dessa områden var bland annat Wämö och Sunna. År 1821 utlades på den då upprättade kartan 37 stycken så kallade farmer på yttre Wämö. Under senare delen av 1800-talet tillkom flera farmer på inre Wämö. En av dessa var Gräsvik med beteckningen ”fastigheten no 46 i 20 qvart; byggnader vid Gräsvik”. Området kom också att kallas ”Gödseluppläggningsplatsen” och var förvaringsplats för stadens latriner. Hur länge området utnyttjades för denna hantering är oklart , men i mera organiserad form drevs verksamheten av skjuts- och renhållningsentrepenören Ellung åren 1899-1906. Ellungs arrende kostade 1000 kronor om året och det var en ansenlig summa på den tiden.

Latrinen förvarades i stora stenbassänger ungefär på den plats där nedre plans kaserngård var belägen. Där fick den torka och där hämtades den av trädgårdsmästare och bönder som gödsel för deras odlingar. Området uppläts till Kronan 1902, men Ellungs arrende varade till den 1 april 1906 och han bedrev således sin verksamhet i området de sista åren parallellt med att nedre kasernområdet
bebyggdes 1902-1906. Latrinhanteringen i Karlskrona flyttades därefter till den så kallade Wendtska farmen och den där anlagda pudrettfabriken, det vill säga det område där Metso-Dynapac har sina verkstäder,. Men detta är en annan historia.

Organiserandet och etablerandet av grenadjärregementet leddes av överstelöjtnanten J C Lemchen, sedermera överste och regementets första chef. Lemchen förhandlade också med staden och inköpte Arnö för 10 000 kronor och fördelade där tomter, som regementets personal fick köpa. Staden förband sig att dra fram vatten och anlägga väg till ön. I dag heter Arnös enda gata just Lemchens väg.

Från 1906 var således verksamheten vid Gräsvik i full gång. I överensstämmelse med 1914 års härordning tillfördes regementet en tredje bataljon och för att klara dess förläggning flyttades två baracker från Skillingaryd och sattes upp på övre kaserngården.. Samtidigt utökades själva området och fick den omfattning, som alla KA 2-are har vant sig vid.

Barackerna var klara för inflyttning 1915 och kom under KA 2-tiden att bli skolbyggnad respektive filmsal/ övningsförråd.

1925 års försvarsbeslut innebar en ordentlig nedrustning av det svenska försvaret. Ett av de regementen som lades ned var Karlskrona grenadjärregemente och regementet drogs in den 31 december 1927.

Den 1 januari 1928 ersattes grenadjärregementet av ett detachement ur Kronobergs regemente, I 11 K. Styrkan uppgick när den var som störst till cirka 1000 man. I huvudsak användes Norra kasern som förläggning.

1936 års försvarsbeslut innebar att I 11 K skulle dras in, men innan beslutet hann verkställas, hade andra världskriget brutit ut. Trots detta fullföljdes nedläggningen och den 26 september 1939 hölls en högtidlig nedläggningsceremoni på Gräsvik. I samband med Tysklands ockupation av Danmark och Norge inkallades Landstormen för att sätta upp strandförsvarsbataljoner samt svara för viss luftbevakning.
Dessa förlades till de tomma Gräsvikskasernerna.

Kungl Karlskrona kustartilleriregemente, som var förlagt till Vallgatan, var alldeles för trångbott och hade så varit under många år. Efter en behövlig och grundlig upprustning, vilken ägde rum 1942-1943, flyttade regementet in i augusti 1943. Redan 1942 hade KA2 rörliga beredskapsförband disponerat barackerna på övre plan, när de tidvis återvände från beredskapstjänstgöring. Barackerna användes endast som förläggning. Övrig verksamhet ägde rum på
Oscarsvärn.

Efter det att KA 2 tagit Gräsvik i besittning skedde en viss till-och ombyggnad. I stort förblev dock anläggningen oförändrad, i varje fall till sitt yttre. Nybyggnader som genomfördes var marketenteribyggnaden vid Dannemarksfjärden 1946, om- och tillbyggnad av pjäshallen på övre plan till Mekanikerskola
samt ny bil- och maskinhall på 1970-talet. I övrigt användes de
gamla byggnaderna från grenadjärregementets tid, där de äldsta, underofficersmässen och beklädnadsförrådet, hade flyttats till platsen från Bredåkra.

Våren 1980 uthyrdes Östra kasern till Karlskrona kommun för att inrymma delar av gymnasieskolan. Så småningom blev även Norra kasern för en kort tid gymnasieskola under ombyggnad inne på Trossö.
Den 23 oktober 1981 halades örlogsflaggan på Gräsvik för sista gången vid en enkel ceremoni. Smärre delar av regementet blev kvar till 1983-1984 och följande år försåldes området med byggnader till Karlskrona kommun.

Där utedassen och så småningom fontänen en gång låg och där kasernerna nu förbundits med en nybyggnad, uppsattes 1985 en minnesplatta över KA 2:s verksamhet på Gräsvik. Texten är författad av Gustav Karlsson och lyder:

”Kungliga Karlskrona Kustartilleriregemente var förlagt här 1943-1981. Anställda och värnpliktiga verkade för landets värn på samtidens villkor för framtiden.”

Minnesplattan flyttades 1994 till kanslihusets norra långsida.

I dag har Blekinge tekniska högskola tagit kanslihuset och de båda kasernerna i bruk. Exercishuset har inlemmats i Karlskrona kommuns idrottsverksamhet. På övre plan blommar ett antal småföretag i de gamla byggnaderna. Samtidigt har en omfattande nybyggnad ägt rum, bland annat av telekommunikationsföretaget Telenor, som har sitt huvudkontor i Karlskrona. Det oanvända området mellan övre plan och badet är idag fullbyggt. Nya vägar har tagits upp, stängslet runt området är borta och den gamla kaserngården är idag ett parkområde med gräsmattor, blommor och buskar. Personal som genom åren tjänstgjort vid Gräsvik, lärde sig uppskatta detta område och det var med sorg i hjärtat man flyttade till Rosenholm 1981. Men
så var också Gräsvik med sitt läge invid Dannemarksfjärden en av de vackraste militärförläggningarna i Sverige.

Källa: KA 2 boken - 2002




The regiment was raised in 1902 by merging Smålands grenadiercorps and Blekinge battalion. It was located in Karlskrona and absorbed by Kronobergs regiment in 1928 as its III. battalion.

No 7 Royal Smålands grenadiercorps traces its heritage to Smålands light dragoons. From this cavalryunit Smålands dragoonregiments infantrybattalion was formed. In 1824 the battalion was named Smålands grenadierbattalion. In 1888 the name was chandged to Smålands grenadiercorps.

No 30 Royal Blekinge battalion was raised in 1886 and absorbed a large part of the officers from the disbanded Marinregiment.

The regiments colors where red and yellow. The lion was red on a yellow background with red grenades in the corners denoting grenadierstatus.

Victory names:

WALLHOF 1626 WERBEN 1631 BREITENFELDT 1631 LÜTZEN 1632 OLDENDORF 1633

WITTSTOCK 1636 GOLLOMBO 1656 GNESEN 1656 WARSCHAU 1656

FREDERIKSODDE 1657 THE CROSSING OF THE BÄLT 1658 LUND 1676

LANDSKRONA 1677 CLISSOW 1702 PULTUSK 1703 WARSCHAU 1705

HOLOFZIN 1708 HÄLSINGBORG 1710 SVENSKSUND 1790

Foto: J.Nordensson

Kortfakta

Typ: Regementsmiljö/Former Regiment
Byggnadsår: Ca. 1900
År i bruk: 1906-1981
Latitude: 56.18122430036133
Longitude: 15.59133441738959
Ingår i följande turer: .

Visa på kartan